Äntligen har ja hittat en svart kappa som jag gillar, även om den inte var fodrad för fem öre så.. Jaja. Så glad att jag fann den, 80:- på Myrorna, underbarigaste affären ever. Har även köpt två tunikor, den vita är köpt på Gina Tricot. Har kollat på en sådan, ja, hur länge som helst, fast i gul. Men nu när jag fann en vit på rean för 99:- då var det inge tal om saken, den skulle bli min. Den andra köpte jag på Vero Moda, 75% rabatt, me like. kostade då 50:-, om det är något jag är riktigt bra på så är det att shoppa på rea.

Fredag den 13:e :|

Jag och Johan gick på bio för kanske 45:e gången denhär månaden ;) Men har man rabattkort så har man. Jätte mysigt :)Mr. Bean filmen var lika rolig som alla andra Mr. Bean filmer! Oslagbar humor, filmen fick mig att riktigt skämmas, och då är det bra ;) Så om du känner för att skratta lite gott, rekomenderar jag Mr. Bean's Holiday.

Okej Johan lilla, din bil var snygg. Riktigt ruskigt snygg. Avundsjuk? Jag? Inte alls!Men det va lääskigt att ratten var på fel sida! Haha kommer ta ett tag innan jag vänjer mig med det ;) Haha och jag måste säga att GPS:en va riktigt rolig att kolla på, tänk så lätt road jag kan vara :P Men det bjuder jag på.Men vänta du bara tills jag har skaffat en röd bubbla! Då kör jag ifrån dig och din supra ;) Och jag kommer till och med kunna ha TRE människor i baksätet och bubblan är mycket mindre och lättare att parkera och den har motorn bak och den kommer ha en radio med annat än P1 och, och, och.. Jag ger mig, din bil är bättre.

Epic MovieEn film som jag fann väldigt rolig! Som gjord för för personer med min humor (lite.. eller ganska mycket kass..) Kommer aldrig glömma Nicole Richie skämtet ;D

Jag tror inte att jag med ord kan förklara hur mycket musik betyder för mig, inte för att jag är någon musik expert, eller lyssnar på det dygnet runt, jag kan inte heller namnen på alla de "bästa" banden eller texten till de "härligaste" och mest populära låtarna. Många säger också att jag har udda musik smak, eller kanske inte udda, men det är så kallad "Sandra musik". Och nej, ni kommer inte få mig att sluta lyssna på Pete Doherty, alla som nu vill det :) Jag lyssnar på det jag känner för, jag lyssnar på det jag är på humör för, på det jag känner för just den sekunden. Det finns ingen bättre tröst än en förstående låt när man är ledsen, när man är förkrossad eller när man bara vill försvinna från jordens yta. Då man hör orden och förstår att fler känt såhär och man är inte så ensam som man tror. Och det bästa av allt är ju att man kan lyssna på låten eller låtarna hur många gånger som helst, ibland räcker det med en gång för att man ska bli på bättre humör, men det kan även ta timmar och dagar, och det gör ingenting. Så härligt! Det finns heller inget bättre än en riktigt bra låt när man är på toppen humör, när man bara kan skrika ut orden (efter att man kollat så att man är ensam hemma..).Men den finns ju alltid en baksida med allt. Har du, som jag kopplat ihop en viss låt med en viss händelse? Eller en viss person? Eller en viss plats? En låt som du verkligen gillar men som du numera aldrig kan lyssna på igen bara för det där förbannade kopplandet du har gjort, som kanske inte ens var meningen? Men som tur är kommer det ju alltid nya låtar som man fastnar för som man får ha för sig själv, eller åtminstone koppla till något bra ;)För er som vill lyssna på något nytt så ska jag rekomendera lite "Sandra musik": Bowling For Soup, Babyshambles, Franz Ferdinand, Rooney, Maia Hirasawa och Death Cab For Cutie.

Mode-ikonen Kate Moss för Topshop. Kolla in: Kate Moss Så otrolig människa, den enda person som kan bära vilket plagg som helst och få det att se snyggt och trendigt ut. Avundsjuk..

Ibland när jag får för mycket tid över, då händer det att jag vekligen börjar grubbla. Sedan funderar jag, tänker och grubblar lite till. Denna gång handlade det om min ålder. Jag fyller 18 om 27 dagar. "Haha!" tänker endel, "18 är ju ingenting, vilken liten skit!"Det är ju hur mycket som helst! Helt plötsligt kan jag snart göra allt det som jag längtat efter så himla länge. Krogen väntar på mig, jag kan faktiskt ta mitt körkort om 27 dagar, jag kan flytta hemifrån, jag kan söka dom jobben där åldersgränsen är 18.. Vart tog all tid vägen?Jag minns ju fortfarande den dag jag fick min Eu-moped, det var ju ta mig fan som igår! När Alnös alla ungdomar trimmade sina mopeder och körde sönder varenda gräsmatta i Wii centrum. Jag minns när jag började sjuan, när jag fick mina första betyg, när jag körde traktor för första gången vid 8 års ålder, när jag och min bror fick vår första skoter när jag var 7..Nu fyller jag 18..Men det är ju så mycket jag inte hunnit göra. Så mycket saker jag skulle hinna med. Så många drömmar jag hade som bara rann ut i sanden. I och för sig, är jag väl glad att alla inte gick i uppfyllelse.Jag blev aldrig dendär begåvade författaren som skrev en bok om äventyr när jag var 13 (men jag har dom 4 första sidorna kvar, kanske jag skriver klart den någon dag), jag blev inte heller den nya Britney Spears eller den fantastiska gymnasten som kunde göra fem bakåt volter, skruvat åt både höger och vänster, på en hand. Visserligen hade jag en gång en häst, men jag blev aldrig det nya stjärnskottet inom hästhoppning, aldrig heller MVG i alla ämnen när jag gick ur nian (men jag är nöjd med 11).Man blir nästan lite tårögd när man tänker tillbaka på alla drömmar och fantasier man hade när man var yngre, då man sällan kände stress, oro eller ångest för något. Inga förväntningar och krav. Tänk att jag aldrig kommer få uppleva den frihets känslan igen. Aldrig igen. Jag som redan vid 10 års ålder visste att jag skulle ta mitt körkort samma dag som jag fyllde 18. Jag har aldrig någonsin varit så säker på någonting som just det. Och visst har jag börjat köra och läsa teorin, men tror ni att jag kommer ta mitt körkort på min födelsedag? Nej.Men som ni säkert fortfarande tänker: "Hallå, du fyller bara 18? Du har livet framför dig?!" Och ja, det har jag verkligen. Och några drömmar har ju också slagit in. Jag ägde i alla fall en häst, jag fick en valp när jag fyllde 13, jag fick en Eu-moped, jag fick åka på skoter-safari, jag fick åka utomlands.. Kanske lite mera uppnåbara drömmar än att bli författare, pop-stjärna eller elit gymnast. Men fortfarande drömmar. Sedan hann jag träffa min första kärlek, jag hann förlora honom. Jag hann hitta de underbarigaste vänner man kan tänka sig, och dom tänker jag inte förlora, inte för något i världen. Så okej, nu har jag vänt ut och in på mina tankar, nu kan jag fylla 18 :)