Mode-ikonen Kate Moss för Topshop. Kolla in: Kate Moss Så otrolig människa, den enda person som kan bära vilket plagg som helst och få det att se snyggt och trendigt ut. Avundsjuk..

Ibland när jag får för mycket tid över, då händer det att jag vekligen börjar grubbla. Sedan funderar jag, tänker och grubblar lite till. Denna gång handlade det om min ålder. Jag fyller 18 om 27 dagar. "Haha!" tänker endel, "18 är ju ingenting, vilken liten skit!"Det är ju hur mycket som helst! Helt plötsligt kan jag snart göra allt det som jag längtat efter så himla länge. Krogen väntar på mig, jag kan faktiskt ta mitt körkort om 27 dagar, jag kan flytta hemifrån, jag kan söka dom jobben där åldersgränsen är 18.. Vart tog all tid vägen?Jag minns ju fortfarande den dag jag fick min Eu-moped, det var ju ta mig fan som igår! När Alnös alla ungdomar trimmade sina mopeder och körde sönder varenda gräsmatta i Wii centrum. Jag minns när jag började sjuan, när jag fick mina första betyg, när jag körde traktor för första gången vid 8 års ålder, när jag och min bror fick vår första skoter när jag var 7..Nu fyller jag 18..Men det är ju så mycket jag inte hunnit göra. Så mycket saker jag skulle hinna med. Så många drömmar jag hade som bara rann ut i sanden. I och för sig, är jag väl glad att alla inte gick i uppfyllelse.Jag blev aldrig dendär begåvade författaren som skrev en bok om äventyr när jag var 13 (men jag har dom 4 första sidorna kvar, kanske jag skriver klart den någon dag), jag blev inte heller den nya Britney Spears eller den fantastiska gymnasten som kunde göra fem bakåt volter, skruvat åt både höger och vänster, på en hand. Visserligen hade jag en gång en häst, men jag blev aldrig det nya stjärnskottet inom hästhoppning, aldrig heller MVG i alla ämnen när jag gick ur nian (men jag är nöjd med 11).Man blir nästan lite tårögd när man tänker tillbaka på alla drömmar och fantasier man hade när man var yngre, då man sällan kände stress, oro eller ångest för något. Inga förväntningar och krav. Tänk att jag aldrig kommer få uppleva den frihets känslan igen. Aldrig igen. Jag som redan vid 10 års ålder visste att jag skulle ta mitt körkort samma dag som jag fyllde 18. Jag har aldrig någonsin varit så säker på någonting som just det. Och visst har jag börjat köra och läsa teorin, men tror ni att jag kommer ta mitt körkort på min födelsedag? Nej.Men som ni säkert fortfarande tänker: "Hallå, du fyller bara 18? Du har livet framför dig?!" Och ja, det har jag verkligen. Och några drömmar har ju också slagit in. Jag ägde i alla fall en häst, jag fick en valp när jag fyllde 13, jag fick en Eu-moped, jag fick åka på skoter-safari, jag fick åka utomlands.. Kanske lite mera uppnåbara drömmar än att bli författare, pop-stjärna eller elit gymnast. Men fortfarande drömmar. Sedan hann jag träffa min första kärlek, jag hann förlora honom. Jag hann hitta de underbarigaste vänner man kan tänka sig, och dom tänker jag inte förlora, inte för något i världen. Så okej, nu har jag vänt ut och in på mina tankar, nu kan jag fylla 18 :)